Allt började 1963 på Högloftet, en danssalong på Skansen i Stockholm.
Det var på den tiden som cheek- to-cheek var den gängse umgängesformen på dansgolvet. vi fann tycke för varandra - och på den vägen är det.
1964 förlovade vi oss och köpte en lägenhet på 3 rum och kök i Näsbydal, Täby.
1965 gifte vi oss i Oskarshamns kyrka. Traditionellt med stärkkrage, knypplad brudkrona (design Birgitta), nervösa mammor och Mendelson. Allt gick dock väl, bägge två lovade vi varandra trohet och stöd hela den gemensamma framtida vägen.

Birgitta arbetade som textillärare till en början och senare som egen företagare (La Laine AB). Själv jobbade jag alla mina yrkesverksamma år på IBM i olika befattningar, vilket bland annat innebar en hel del förflyttningar, mestadels utrikes.
Våra barn föddes 1968 (Joakim) och 1971 (Stefan), och de fick förmånen att lära känna andra kulturer och språk redan som barn.

Under vår andra sejour i Frankrike i slutet av 70-talet, och senare under Birgittas karriär i garnbranchen då hon samarbetade med leverantörer från Frankrike, hade vi fattat tycke för Frankrike. Vi började se oss omkring i alptrakterna och fastnade så småningom för Haut Savoie, ett område mellan alperna och Lac Leman (Genevesjön). I Saint Paul en Chablais, en liten by strax söder om Evian les Bains, köpte vi en tomt och började bygga vårt hus 1995. Fortfarande jobbade vi bägge två i Sverige, och anlitade en portugisisk byggmästare, som var verksam i trakten, för att bygga vårt hus i Frankrike. Det var många i Sverige som skakade på huvudet, men allt gick enligt plan. Vår byggmästare Mr Costinha är känd för att hävda att allt är möjligt. Under alla år som vi haft med honom att göra har han alltid varit glad och positiv, alltid gjort det han lovat. Det enda vi inte kunde vara säkra på var "när".  Tidsplanering är inte hans starka sida, för att uttrycka det snällt, men för vilken fransman  är det viktigt?
Under de sista åren på 90-talet for vi som skottspolar mellan Sverige och St Paul på långhelger och semestrar.
När vi slutligen blev pensionärer vid milleniumskiftet flyttade vi ner för gott, och är därefter fast bosatta här.

Vi får ofta frågan, både från fransmän och svenskar, "Varför bor ni i Frankrike? Vad var det som gjorde att ni flyttade?"

Svaret är ganska mångfacetterat. Naturen med bergen och alperna. Maten med en mångfald av alltid fräscha råvaror, ostar i mängder och goda viner. Människorna som vi upplever vänliga och hjälpsamma. Samhällsklimatet som är "högt i tak". Sjukvården som är alltid tillgänglig och av mycket hög klass, inklusive ett husläkarsystem som fungerar. Listan kan göras längre, men vi stannar så.

En annan fråga som lika ofta dyker upp "Vad gör ni hela tiden?" Ja frånsett det som de flesta andra gör, äter, sover, tvättar och andra s.k. vardagsbestyr så:

• Tillbringar ganska många dagar uppe i bergen, vandrar på sommaren och åker skidor på vintern
• Spelar golf, ganska ofta på Evian Masters banan
• Träffar trevliga människor, både franska grannar och intenationella i Club International Anglais.
• Sköter om vår trädgård, buskar och blommor som växer så det knakar
• Badar i vår pool
• Besöker våra grannländer, Schweiz och Italien ligger inom någon timme med bil
• Utvecklar våra konstnärliga ådror, patchwork och ikonmåleri

Som synes är det fullt upp.

"När ska ni flytta hem igen?" besvarar vi med "Vi är hemma här, men om ni menar när vi flyttar tillbaka till Sverige, så vet vi det inte. Vi tar några år i taget och än så länge så trivs vi med det liv vi för.